Less är förnamnet..

I torsdags började febern och idag är det onsdag. 7 jäkla dagar har jag typ legat i sängen nu! Så otroligt less på detta. Varje morgon vaknar jag och är helt förstörd... Så satans ont i halsen och igår fick jag även örvärk som grädde på moset. Ska jag gå 3 meter flåsar jag som en KOL-patient. Tyckte därför det var läge för ett litet besök hos farbror doktorn idag. Farbrorn visade sig vara en ung snärta men det gick ju det också. Efter diverse provtagning och kontroller misstänkte doktorn virös halsfluss men såg även att jag hade begynnande öroninflammation. Vi får se hur närmaste dagarna utvecklar sig, blir det värre ska jag få antibiotika men tyvärr biter det ju inte på viruset i halsen. 

Just nu är det enda jag ser marathonformen som springer långt långt bort... Har verkligen inte tid med detta. Faaaaan.

Lillskrot är åtminstone (för tillfället) piggare och kan trösta sin mamma som ligger som ett vrak i sängen. Och tycker MYCKET synd om sig själv..



15 månader!

Tänk att våran lilla pojke har blivit så stor som 15 månader. 1 år och 3 månader gammal! Tiden som är nu är ju helt fantastisk att jag bara vill stoppa den! Självklart är det intensivt och jobbigt också, sömnen kan ju vara minimal ibland. Men tiden rullar på så fort med heltidsjobb och en liten hemma att man har liksom inte så mycket tid över att fundera på hur trött man är och det är nog lika bra ;) 

Ivar börjar verkligen få upp ögonen för världen. Allting är ju sjukt spännande och måste inspekteras! Att upptäcka allting för första gången genom sitt barns ögon är verkligen häftigt och inte bara en klyscha :)

Han springer fram och hur man kan vara så liten och snabb är en gåta ;) Han har lärt sig klättra så nu gäller det att ha fullständig koll.. Tur nog är Ivar så otroligt sällskapssjuk att han sällan drar iväg till ett annat rum om man tex är i köket och lagar mat.. Vilket är ganska skönt för då har man koll på honom ;) Än så länge...

Senaste månaderna har han även mer och mer börjat visa intresse för andra som han träffat ofta, tex sin farfar eller mormor. Det har tagit lång tid men nu har gossen börjat förstå att dom inte är så tokiga ändå ;) Tex farfar har ju kommit på besök varje vecka sen Anders blev pappaledig i sept, och varje gång han kom grinade Ivar.. Haha, inte så kul ;) Anders fick definitivt inte gå ut ur rummet och lämna honom ensam med den där läskiga farbrorn.. Men runt jul började Ivar inse att farfar var ganska mysig ändå och nu när han ser honom skiner han upp som en sol! Farfar är numera en favorit ;)
Några andra som är stora favoriter är Ivars kusiner.. Både hans stora i Sthlm och hans mindre i Mårtsbo. Har han dom i närheten kan man räkna med en nöjd kille ;)

Ivar älskar böcker.. Han kan sitta i famnen hur länge som helst ibland när man läser och pekar. Ofta kommer han tultandes med en bok i varsin hand och vill sitta i famnen för lässtund! Så läsning blir det varje dag! Tyvärr tycker han om att äta på böckerna också..

Den bästa barnvakten vi skaffat oss är dock I-paden.. Haha. Den funkar ALLTID! Slå på babblarna eller teletubbies och ungen sitter som ett ljus ;) Perfekt när inget annat fungerar tex när han är sjuk/ledsen/övertrött eller bara matvägrar. Det sistnämnda händer rätt ofta.... Kanske dumt att ta till paddan då men ibland vill man som trött förälder nästan göra vad som helst för att slippa grin ;) Favoriten är dock att titta på filmer med djur från Afrika och djungeln (då sitter han och morrar som ett lejon haha) eller kolla på filmer med tåg/ånglok. Mycket spännande ;)




Han pratar jättemycket och konstant, men några vettiga meningar kommer det väl inte än. Men mycket ord kommer och man märker att han ofta försöker säga efter oss! "Titta" och "där" får man väl höra ca 7000 gånger om dagen ;) "tacktack" kommer också ofta och när det händer något spännande är det "ojojoj!" 

Magen är fortfarande lite strulig men har väl sakta börjat bli bättre. Vi har nu börjat flika in endel riktig mat (äntligen!) och det går ganska skapligt, innan blev han ju tvärförstoppad bara han åt en köttbulle :/ Men vi måste varva med 8-månadersburkar än för så fort det blir lite för svårsmält så är det stopp. Ivar själv börjar dock tröttna på bebismat och jag förstår honom!! Helst vill han inte bli matad alls utan vill äta själv.. Stor kille nu ;) Mest blir det med händerna.. Med sked går det ner några tuggor men sen tröttnar han liksom och det mesta hamnar i håret eller på mammas tröja eller andra ställen förutom i munnen.. Så man får ju flika in lite diskret med en egen sked om man vill att ungen ska få i sig det han behöver ;) Jag tror han har en växperiod nu för han är vrålhungrig och äter hur mycket som helst! Häromdagen åt han först en burk med mat sen 10 köttbullar... Äter mer än morsan redan ;)

I det stora hela är han nästan alltid glad och går runt och kvittrar och hittar på bus.. Han prövar oss hela tiden för han är väl medveten om vad han inte får göra. Tex kasta ner grejer i toan.. Då kan han gärna titta på oss och samtidigt försöka smyga upp toalocket och i med en leksak för att se hur vi reagerar. Skitunge ;) Humör har han en hel del av kan jag säga, envishet också så det gäller att stå på sig här hemma så man inte sätter ribban för all framtid ;)

Världens härligaste lilla busfrö! ❤️ 




Avsked och influensa

Jag har känt senaste gångerna jag tränat att jag inte varit på topp. Känt mig andfådd och haft hög puls.. Man borde verkligen lyssna på kroppen men tänkte att jag kanske hade en dålig-formsvacka och körde på. Men sen i torsdags kväll fick jag feber och sån jäkla frossa! Hackade tänder så jag trodde jag skulle trilla ur sängen. Hela kroppen gjorde ont. Får verkligen inte feber ofta så blir typ helt utslagen när jag får det! Sån himla otur också eftersom det på fredagen var dags för begravningen av min svärmor. Då ville jag ju mer än någonsin vara pigg och bra stöd! 

Med hjälp av Alvedon och Ipren gick det ändå. Tack och lov följde min mamma med som stöttning till barnet. Han hade också haft feber hela veckan och ögoninflammation men barn har ju massor med energi ändå ;) Det var guld värt att få lite hjälp.

Begravningen blev självklart väldigt sorglig men också fin. Efteråt hade vi som en minnesstund med fika. Flera hade tagit med sig foton från min svärmors unga år och framåt och det pratades minnen. Det var verkligen fint att få höra om! Roligt också att mycket av henne speglas i hennes barn. ❤️ Hon kan med all rätt le och vara stolt från sin himmel! 

Hon har sin plats i våra hjärtan nu där hon kan leva vidare. ❤️ 



Hela familjen åkte sen hem till svärfar i Storvreta för att sova där. Det känns så skönt att vi har varandra! Vi är verkligen lyckligt lottade. I den här familjen finns det så mycket kärlek ❤️ 

Jag blev dock superhängig på kvällen igen med feber och frossa, sprängande huvudvärk, ont i lederna och oroväckande influensasymtom. Kl 20 stupade jag i säng.. (Med viss påputtning från familjens sjuksköterskor) Morgonen efter hade jag så ont i halsen att jag knappt kunde svälja min egen saliv. Hurra! :( Ingen hit och vakna upp som ett vrak.. Skulle ju jobba på söndagen men det var bara att inse att det inte går. Vill inte gärna smitta ner någon gamling heller vilket kan bli ganska ödesdigert för dom.. Nu ska jag vara hemma tills jag blir frisk. 
Anders har verkligen varit en hjälte som tagit hand om mig (och Ivar) mitt i allt elände. Vad skulle jag göra utan mina killar ❤️ 

Nu är det bara att hoppas att domino-effekten uteblir så dom slipper bli smittade....  


Visa fler inlägg