Sista dagen som föräldraledig

Helt galet, men så är det. Vilken enorm omställning att vara med barnen dygnet runt till att bara träffa dom någon timme på kvällen (oftast). Kommer jobba 7-16 oftast, någon enstaka kväll ibland. Sen jobbar jag var 6:e helg så dom allra flesta helgerna kommer vi få tillsammans så länge Anders nu är föräldraledig och det känns ju jättelyxigt! När han jobbar så är det ju nästan jobb varannan helg. Är ju så på sjukhuset där han jobbar.. Själv är jag sjuksköterska i kommunen och det är kanske inte vad jag vill göra resten av mitt liv men just nu passar det väldigt bra när man har småbarn. Mest dagtid och inte lika slitigt som sjuksköterska på sjukhuset.. Har gjort några hundår där. Man vill ju gärna orka med barnen när man kommer hem från jobbet också! Men en dag är jag kanske tillbaka där när barnen är större, vi får se :) Just nu får fokus ligga på barnen och inte min karriär... "Tur" nog har jag ett yrke som det går att göra så med..

Så skönt väder idag, sol och lagom kallt! Vi har hängt i lekparken och det var så skönt att kunna vara ute igen utan att lufsa i 3 meter snö ;) Massor har ju smält bort senaste veckan här...


Annars så ockuperas min hjärna alldeles för mycket av alla hemskheter som hänt barn på senaste tiden. Blir så knäckt av att läsa och ändå kan jag inte låta bli :( Ettåringen som ramlade från balkongen på Gran Canaria och dog.. Och 1,5-åringen som satte en popcornkärna i halsen och kvävdes! Så otroligt fruktansvärt.. Och massa annat... Kan liksom inte släppa det och blir alldeles skräckslagen att något ska hända. Den här ständiga oron som kom när man blev förälder! Hur man än barnsäkrar, håller koll, övar in barn-HLR och heimlich... Osv.. Frågan är hur cool och lugn man är väl den dagen det händer något. Vi som dessutom är sjuksköterskor båda två, men det ger då inga garantier när det kommer till ens egna barn... Minns ju bara vilken fruktansvärd panik jag fick den natten Ivar var bebis och jag var själv hemma och han fick en feberkramp. Han blev bara helt slapp och "försvann" (hade över 40 graders feber) jag trodde han dog! Feberkramp är ofarligt men hur jävla lätt är det att tänka på det när ens barn ligger där typ livlös? Usch, minns fortfarande den natten med skräck...

Blä vad knäpp man blir ju mer man tänker på sånt här.. Man bryter ju ihop..


Sömn-chock!!

När båda barnen (!!) sovit som stockar från kl 19 igårkväll till kl 07:50 i morse!!!? 

Lilla chocken... Kul för pappan i familjen att dom börjat sova såhär bra nu lagom tills han tar över ;) Själv har man fått klara sig utan sömn i 10 månader men bättre sent än aldrig xD

Idag känner jag mig till och med som en människa och inte en sur disktrasa ;)


Mjölkfritt

Ebbe har ju varit en nattstökare sen dagen hade föddes. Typ. Inte att han vägrat sova på nätterna utan mera att han varit som en ål. Böka, stöka, gny, vilja amma konstant.. Svårt att koppla av och vaknar typ om grannen lägger av en fjärt ungefär.. Så otroligt lättväckt!! Han har ju väckt mig nätterna igenom hela tiden så visst har det varit tufft...

För kanske en månad sen så började han även vakna och vara ledsen på nätterna vilket han inte varit tidigare. Dessutom enormt gasig! Alltså vakna och skrika en gång i halvtimmen hela natten! Fruktansvärt jobbigt. Vi tänkte att det var något tillfälligt men det bara fortsatte.. Vi sov minimalt! Först var han glad och som vanligt på dagarna, men sen började han även bli påverkad på dagtid. Gasig, grinig, och sen blev han jättedålig i magen plötsligt. Den har ju innan funkat väldigt bra! Men plötsligt så kunde han inte äta en enda måltid utan att det kom ut andra hållet från topp till tå direkt efteråt... Inte så kul! När barn får tänder osv kan dom ju bli risiga i kistan men inte som håller i sig flera veckor, dessutom hade han ju inte blivit så innan när han fick sina andra tänder.. Så tillslut blev vi desperata att göra något NU och då tänkte vi att vi börjar med att prova ta bort mjölk. (Storebror tålde ju inte mjölk sina första 2 år) 

Vi började ta bort dom stora grejerna till mjölkfritt såsom gröt och välling. Han blev bättre direkt! Ojdå.. Men vi var inte jättenoga med maten osv för tänkte små mängder kanske inte gör nåt? Men då kom det lite bakslag när han återigen var gasig och ledsen på natten. Provade även en kort sväng typ vissa laktosfria grejer men det var samma sak där.. Så sen bestämde vi oss för att köra strikt mjölkproteinfritt. Bara att handla hem havregrädde, mjölkfritt smör, kolla innehållsförteckning på ALLT.. Ja rubbet som vi redan gått igenom med Ivar en gång. Visst är det drygt, men när man kommit in i det så går det ganska bra ändå..

Och nu kan vi ju utvärdera lite redan, och det är att för första gången i hela sitt liv så har ungen sovit som en KLUBBAD SÄL hela nätterna! Gaserna är borta, magen är bra igen. Herregud.. Hans stackars mage har tydligen äntligen fått ro.. Så nu får man ju såklart dåligt samvete för att man tyckt han varit så jobbig! Så hade han ont i magen, lillgubben.. Man undrar ju hur länge detta stört hans mage egentligen? Kanske hela tiden...

Själv vaknar jag nu varje natt vid 02-03 tiden och är SKITPIGG! Min kropp är så inställd på svältsömn, så när den nu plötsligt fått sova sammanhängande dom där första timmarna så tycker den tydligen att jag fått ovanligt med bra sömn så det räcker och kan kliva upp! Haha, snacka om sjukt... Liiite störande ;) Men får hoppas att mamman snart kan få sova som en klubbad säl hela nätterna också..

Mystiskt att båda våra grabbar tycks vara känsliga för mjölk. Alltså inte allergi, för på Ivar var det inget som syntes på något blodprov. Utan överkänslighet.. Han hade ju dock helt andra symptom än Ebbe. (Tvärförstoppad osv) Varken jag eller Anders har varit känsliga för mjölk när vi var barn.. Så man undrar ju hur det kommer sig. Är väl bara att hålla tummarna att det växer bort på Ebbe precis som det gjorde på Ivar!

Är ju lätt värt "besväret" om han ska få slippa vara besvärad i magen och vi alla får sova på nätterna! Typ där kom livet tillbaka ;)

Tänk så mycket trubbel en liten mage kan ställa till med...

Visa fler inlägg