Att vara förälder till ett plusbarn!
2. Hyperaktiv - Innebär att de har ett behov av att få röra på sig samtidigt som de inte vill vara själva. Att bli fastspänd i en bilbarnstol är inget som "high need" bebisar gillar. En del "high need" bebisars muskler bara väntar på att få sätta fart och skjuta iväg i rörelse. Det gör att en del av dem inte kan ligga stilla vid amningen utan gör den till en gymnastisk övning. När dessa barn blir lite äldre och kan förflytta sig har de svårt för att vara stilla och är hela tiden på språng.
3. Dränerande - Ett "high need" bebis tar den enegi den behöver från sina vårdnadshavare utan att bry sig om vad som blir kvar. Det leder oftast till att vårdnadshavarna går runt i en dimma. Vissa dagar behöver bebisen mer energi än andra och därför tar olika mycket energi per dag.
4. Vill amma ofta - "High need" bebisar vill äta ofta vilket inte bara är för hungerns skull utan också för tryggheten som de får av amningen. Dessa bebisar har ett större närhetsbehov än många andra bebisar och visar att de vill ha detta behovet tillfredställt. Ett sådant här barn vill gärna amma runt 20 gånger per dygn.
5. Krävande - Dessa barn ber inte snällt om att få sina behov tillgodosedda utan de kräver det med omedelbar verkan. En "high need" bebis tycker inte om att vänta och gillar inte substitut av något slag det vill säga att de inte gillar att få flaskan när de vill ha bröstet.
6. Vaknar oftare - Många "high need"bebisar vaknar ofta och sover oroligt både på dagen och natten. Många tror att "high need" bebisr sover mer än vanliga bebisar men de sover faktiskt mindre. Det går inte att tvinga en "high need" bebis att sova.
7. Svår att tillfredställa - "High need" bebisar kan vara svåra att tillfredställa och det finns dagar då de gråter mer än andra. Även om man vyssjar, vagar, ammar m.m så är bebisen inte nöjd och detta är en del av deras personlighet och inte att föräldern inte kan tillgodose deras behov. Oftast blir de mer nöjda efterhand om föräldern visar att de finns där trots att de inte är nöjda.
8. Oförutsägbara - Den ena dagen funkar en sak men nästa dag funkar det inte alls. Så kan det se ut med en "high need" bebis. Det vill säga att den ena dagen inte är den andra lik. Det går inte att förutse hur dagen kommer att se ut med en "high need" baby.
9. Superkänsliga - Dessa barn gillar inte höga och okända ljud. Många föräldrar till "high need" bebisar säger att barnet vaknar av minsta lilla ljud.
10. Svåra att lägga ner - Att lägga ner en "high need" bebis är inte det lättast. Trots att man tror att de sover så vaknar de lätt när de blir nerlagda. Vissa av dessa barn kan inte lutas bakåt i början för då vaknar de jättelätt.
11. Tröstar inte sig själva - Barn som är "high need" vill interagera med andra för att kunna lugna ner sig och för att kunna få tröst. De tröstar inte sig själva till sömns som en del andra barn.
12. Känsliga för separation - Dessa barn gillar inte att bli separerade från sina förälrar och gilar inte främlingar. Ett barn som är "high need" vill konstant vara i närheten av sina föräldrar och att få gå till toa är inte alltid det lättaste.
Säkert många fler som känner igen sig... Alla barn har ju delar av detta till och från. Men skillnaden med ett plusbarn är att dom har allt det här JÄMT! Allt ovan stämmer i princip på Henry, flera saker otroligt klockrent.. Tex vägrar sova utan fysisk kontakt, sover alltid kasst och oroligt och dagtid knappt alls, vaknar av MINSTA KNYST alltså så otroligt lättväckt, GALLSKRIKER när något är fel, stort som smått, blir hysteriskt ledsen vid separation, spänd kropp och kan inte koppla av, är otroligt krävande och ska ha all uppmärksamhet KONSTANT, hyperaktiv men vill aldrig vara ensam.... Etc etc... Plusbarn är också ofta svåra med maten och det är väl det ENDA som inte stämmer på Henry då, han älskar mat och äter med god aptit. Det är en ny upplevelse för oss då dom första två varit små matvägrare. Kul i alla fall med en sak som fungerar bra haha.
Men han kommer ta världen med storm, det är jag övertygad om! Det blir bättre... Men den där känslan av otillräcklighet, gud vad jag känner igen mig. Både mot Henry, hur man än gör så är han aldrig helt nöjd. Och mot våra andra barn, som får den tiden som blir över vilket inte alltid är så mycket eftersom Henry kräver allt... Och känslan att man inte vill "klaga" för man älskar ju sina barn oändligt. Men att det faktiskt är OKEJ att säga att dom är jobbiga....
Utan tvekan det tuffaste uppdraget i mitt liv såhär långt, att vara förälder!